Besviken på att allt bara går åt fan när någonting äntligen blir bra. När nått går rätt går allt fel, jag förstår inte varför jag gör detta, varför jag försöker, varför jag ska orka, varför jag ska lyssna och varför fan ska jag göra allt? Jag vill skratta och ha kul, jag vill må bra, men sålänge allt ändras var 5 minut så kommer det aldrig att gå, jag hatar när saker förändras, jag hatar när allt ändras jämt. Jag längtar till imorgon, då ska jag träffa Anna igen, hon gör mig på bra humör. Jag blir så less på allt bara, jämt. Nu har jag 200 kr att köpa en klänning, skor, tajts och kofta för. Även behöver jag en bh till det, jag behöver fler linnen och shorts till sommarn.. Jag förstår inte varför det bara ska vara så svårt att ge mig lite pengar så jag kan handla det jag behöver. Jag har liksom inte haft tillräckligt med pengar sen förra sommarn då jag fick 500:- i månaden. + Att jag fick hjälp med att köpa kläder. Jag har inte färgat mitt jävla hår sen i november, för att jag inte haft råd med hårfärg, jag har köpt nån kajal, men jag behöver foundation och hårspray, samt en ny borste, för min börjar gå sönder lite väl och börjar bli dålig. Jag behöver kammar också.. Fyfan vad allt ska gå åt helvete, men nu får vi se hur allt blir, imorgon är det valbo som gäller, så får vi väl se hur det går, om snålarslet bjuder lite till kanske, om jag har tur. Jag kommer bara vilja slå sönder henne, men det skiter vi i. Sen får vi väl se om jag åker tillbaka eller inte, det märks väl.. Nej, jag mår inte så speciellt bra där, det är ett helvete. Det ska jag skriva om, faktiskt, om hela min tid ute i skogen, i ett rött hus, 40 minuter från stan, 2 km till skolan och 2 grannar. Utsikten är fin där, stället är fint, men personen där gör det svårt, svårt att orka, blir bara besviken.. Hoppas allt löser sig..