Det är fullmåne ute, det är kallt och jag ska göra te. Jag satt nyss och lyssnade på High School Musical låtarna, dom är bra, för att dom gör mig på bra humör, lyssnade på dom mycket när jag var 13. Jag saknar den tiden jag ganska mycket. Jag var så jävla fjortis, fast ändå inte, jag förstår inte, men jag var glad, jag skolkade dock för mycket, jag gjorde mycket dumt också, men jag saknar det, saknar det så jäva mycket. Jag saknar att garva så mycket som jag gjorde varje dag då, jag saknar även mitt rum jag hade och min säng och allt stökiga, att dricka te och äta macka när jag kom hem från skolan, att slappa framför datorn och inte tänka på skolan, att gå till skolan när jag var sjuk bara för att vara med min bästa vän, det var livet, att sitta och softa i korridorerna eller i ett omklädningsrum och lyssna på musik eller att gå till ica och sitta där och käka godisbilar, att bara göra ingenting, att åka in till stan och inte veta vad man gör där över huvud taget, för att sen ta bussen och åka runt i flera timmar. Jag saknar det som fan. Jag säger inte att jag har ett dåligt liv nu, jag sköter mig lite mer och så, men jag kan inte säga att det är så mycket roligare, för det är det inte, jag hade jävligt kul i både 7an och 8an, visst, vissa saker var förjävligt jobbiga, (såsom rättegången i 7an, allt jävla folk, alla möten och sånt i 8an..) Men det är inte det jag tänker på, jag tänker på hur lycklig jag var, trots att det kändes som att hela jävla världen var emot mig, så var jag glad, lycklig och bara.. jag. Jag var bara den jag var, jag saknar allt!